< Aktuellt
28.03.2018

Förslag till bokslut: Sibbo kommuns resultat för år 2017 klart positivt

Av kommunstyrelsens förslag till bokslut framgår att Sibbos ekonomiska resultat för år 2017 var positivt.

Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2017 visade ett överskott på 3,2 miljoner euro och årsbidraget var 11,5 miljoner euro. Sibbo gör ett positivt resultat redan för tredje året i rad. Kommunstyrelsen behandlade bokslutet på sitt möte tisdag 27.3.2018.

– Det är glädjande att såväl resultatet som överskottet för år 2017 klart överskrider målen i budgeten. Den positiva ekonomiska utvecklingen hjälper oss att klara av utmaningarna och investeringstrycket under de närmaste åren. Personalen upplever stress och brådska bland annat till följd av den arbetsbörda som tillväxten medför och detta ger anledning till oro. Ett annat orosmoment är de ständiga problemen med inomhusluften i fastigheterna, säger kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist.

Kommundirektör Mikael Grannas framhäver att resultatet för år 2017 var positivt även då man inte räknar med tomtförsäljningsinkomsterna.

– För att kommunen ska kunna finansiera det investeringstryck som tillväxten medför bör tomtförsäljningsinkomsterna användas för att finansiera investeringarna. Eftersom resultatet är positivt även utan tomtförsäljningsinkomsterna behöver tomtförsäljningsinkomsterna inte användas för att finansiera kommunens övriga verksamhet utan de kan användas för investeringarna.

Befolkningstillväxten i Sibbo är fortfarande snabb och den kommer att vara snabb även i framtiden.

– Gränsen på 20 000 invånare överskreds i februari och för att fira detta bjöd kommunen invånarna på kaffe och kaka, berättar Grannas.

Lånebeloppet per invånare 2 540 euro

Skatteinkomsterna uppgick till 96,9 miljoner euro, vilket är nästan 4 miljoner euro mera än året innan. Kommunens lånebelopp uppgick till 51,6 miljoner euro i slutet av året. Lånebeloppet per invånare var 2 540 euro. Siffran har ökat sedan år 2016, då lånebeloppet per invånare var 2 354 euro.

Verksamhetskostnaderna ökade från 117,2 miljoner euro föregående år till 122,8 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna per invånare började öka efter en nedåtgående trend under de senaste åren. År 2017 uppgick verksamhetskostnaderna till 6 045 euro per invånare, då de år 2016 var 5 883 euro per invånare.

Verksamhetskostnaderna ökade i huvudsak på Social- och hälsovårdsavdelningen och Bildningsavdelningen. Ökningen på Social- och hälsovårdsavdelningen var sammanlagt 2,9 miljoner euro. Kostnaderna för familjegrupphemsboendet och invandrartjänsterna uppgick till sammanlagt 3,2 miljoner euro. Eftersom Sibbo kommun erhöll en motsvarande ersättning av NTM-centralen orsakade familjegrupphemsboendet och invandrartjänsterna i praktiken ingen negativ resultateffekt för kommunen. Bildningsväsendets totala kostnader ökade med 1,8 miljoner euro, varav 1,4 miljoner hänförde sig till utbildningstjänsterna. Orsaken var bland annat de oförutsedda kostnader som problemen med inomhusluften medförde.

– I takt med att kommunen växer har vi försökt förbättra produktiviteten genom att minska de externa verksamhetskostnaderna per invånare. Detta lyckades vi tyvärr inte med i år, säger Grannas.

Investeringarna underskred budgeten

Kommunens förverkligade bruttoinvesteringar uppgick i fjol till 13,3 miljoner euro. Bruttoinvesteringarna underskred budgeten med cirka 8,7 miljoner euro.

Underskridningarna berodde bland annat på att en plan färdigställdes senare än beräknat, fördröjningar i markanskaffningen eller att besvär orsakade fördröjningar. Det var till exempel inte möjligt att inleda byggandet av den planerade rondellen vid Mårtensbyvägen eftersom kommunen inte ägde hela markområdet som hör till denna entreprenad.

Byggandet av kommunalteknik i Sibbo Ådal och Hassellunden utgjorde de största projekten bland tillväxtinvesteringarna. Saneringen av huvudbiblioteket i Nickby, den fortsatta saneringen av Festsalen och saneringen och ombyggnaden av Wessmanhuset hörde till de viktigaste byggnadssaneringarna. Wessmanhuset byggs om till en skola för klasserna 0–6 för att svara på det ökade elevantalets behov i Nickby. I samband med saneringen av Festsalen har man färdigställt en mötes- och allaktivitetslokal samt andra mötesrum i byggnaden.

Personalkostnaderna ökade något

År 2017 utfördes arbetet i Sibbo kommun med sammanlagt 1 142 årsverken. Ökningen jämfört med år 2016 är 3,5 %.

Ökningen berodde framför allt på ett ökat behov av visstidspersonal. Behovet av visstidspersonal var större än tidigare inom bildningstjänsterna på grund av det växande antalet elever och studerande. Personalökningen inom social- och hälsovårdstjänsterna berodde speciellt på att man vara tvungen att anställa visstidspersonal för boende- och rådgivningstjänster för ungdomar som beviljats uppehållstillstånd.

De sammanlagda kostnaderna för löner och arvoden ökade med 6,8 procent och uppgick i fjol till 42,5 miljoner euro. Lönestegringen berodde bland annat på lönekonkurrensen inom socialsektorn och på behovet att använda rekryteringstillägg.

Framtidsutsikter

Den positiva utvecklingen av Sibbo kommuns ekonomi beräknas fortsätta detta år, och resultatet väntas även vara positivt år 2018.

Den intensiva investeringstakten fortsätter. Investeringstakten under de tre kommande åren kommer att vara betydligt snabbare än tidigare. Investeringarna behövs bland annat för kommunens tillväxt.

Utbyggnaden av Sipoonlahden koulu, utbyggnaden av Nickby Hjärta och byggandet av Nickby Hjärtas daghem utgör de viktigaste investeringarna under de närmaste åren.

Mer information:
Kommundirektör Mikael Grannas, mikael.grannas@sibbo.fi, tfn 040 752 9803
Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, pekka.laitasalo@sibbo.fi, tfn 0400 507 183
Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist, kaj.lindqvist@sibbo.fi, tfn 0500 703 116


Senast ändrat
27.03.2018